tisdag 28 juni 2011

Värsta Stålmannen!

Ja, Jamie är precis som stålmannen. Så som tjejerna på BB sa när han föddes.
Han kom ju ut med huvudet som vanligt och med ena armen rätt ut sträckt, så som stålmannen flyger. Det är ju hur kul som helst.
Flera gånger har han bevisat att han är en riktig super hero!
Som idag, när vi träffade Anna-Clara och tar sprutorna!
Blev självklart ledsen och jag tröstade. Sen somnade han i bilen på väg hem. Väl hemma fick han ny blöja och så bjöd jag på "tutte" för det var dax med lite mat. Vi gullade och så tog vi en alvedon. Jag är så himla stolt som vanligt över hur stark han är när det väl behövs.
Jag måste säga att Anna-Clara var som varje gång så lugn och harmonisk. Berättade hur jag skulle stå bredvid och prata , hålla handen och trösta Jamie när sticken gjorde ont. Hon är en GUDAGÅVA och jag förstår varför hon jobbar med barn. Hon är helt makalöst bra och jag är ju så trygg med våra möten. Nu ska vi inte ses på en hel månad. Hur ska det gå?
Jag måste bli stark och lita på mig själv. Men erkänner att Anna-Claras ord, råd och underbara personlighet har stöttat mig hela vägen. Som jag brukar säga, och jag tjatar än en gång. Utan henne och Kerstin har jag inte klarat detta. Linus är ju så himla bra och harmonisk han med, när jag ofta lätt blir orolig och tycker att jag inte duger som mamma.
Men det har varit en tuff tid med koliken må jag säga. Men vi klarar igenom den och sen får hoppas att Jamie ska få må bra.

Han har blivit jätte stark i rygg och nacke och även benen. Han står gärna med min hjälp så klart på bordet och trampar vartannat steg med fötterna. Precis som han vill gå. Men han har ju inte lärt sig kräla och krypa än......hihihi
Längtar tills den dagen kommer då han kan hasa sig fram och leka lite mer med mamma. Vi har hittat ett sett att umgås utan att behöva vara i famnen. Jamie sitter stadigt själv i hörnet på soffan. Då sitter jag bredvid och vi pratar, skrattar och fotograferar massor. Sen brukar vi sända mess till pappas telefon och visa dagens leende. Det tycker vi är kul. Tänk vad roligt det blir framöver med gå hjälpen som väntar uppe på loftet. Oj, vad jag längtar!

Just nu ligger stålmannen i vagnen ute i skuggan och sover. Det är inte vanligt att jag kommer ut med honom. Så för mig är det riktigt lyxigt att få sitta med en kopp kaffe och mina favvo kex som jag får äta och njuta av solen. Tänk vilken underbar dag det blev, trots sprutorna. Dagen till ära tänkte jag klä Jamie i den ljusblåa stålmannen boddyn eftersom han varit så duktig. Han har ju aldrig haft den för jag väntat på rätta tillfället. Det var väl ändå idag. Men han kan få sova i den i natt!  Insåg att han trivs bäst i bara blöjan idag. Mysigt. Sen ska vi vara solokvistar hela dagen, natten och morgondagen. Pappa Linus jobbar och blir kvar på F7 i natt.
Men jag ska nog klara av att vara ensam med min solstråle och vi får mycket plats i sängen när det är dax att sova. Jamie kan få pappas säng så har han det lite lyxigt. Han sover ju gärna mellan Linus och mig, men nu har jag fått honom att acceptera spjälsängen!
Det är skönt för honom att sova lite själv trots att han sover bättre och längre när han är nära mamma och pappa så klart. Nu kan vi blanda lite.......
Mest "svår soven" är han på dagen då han bara sover ungefär 20 minuter till 40 minuter åt gången. Man hinner liksom inte göra allt för mycket under den tiden och ni skulle se hur jag springer som ett "jehu" fram och tillbaka här i stugan och försöker få i ordning. Men det blir oftast bara pannkaka av allt. Jamie är mycket vaken under dagen och jag gillar ju det. Att få äran att vara tillsammans och aktivera honom är det finaste som finns. Men samtidigt väldigt jobbigt också , det ska jag inte sticka under stolen med. Varför är kroppen så himla svag?
Jag kommer ju liksom aldrig igång igen efter förlossningen. Ibland blir jag ledsen och tror på fullaste allvar att jag är för gammal. Att föda sitt första barn när man är 40 år. Men det är inget jag vill ha ogjort. Skulle bara önskat att jag kunnat få denna chans att möta Linus och skapa Jamie för några år sedan. Så tänker jag ofta.
Men ödet bestämde detta och ingen är lyckligare än jag. Jag har ju vunnit högsta vinsten!
Då får jag ta det här med att vara trött och sliten.
Märker det när vi är ute och går. Blir trött efter bara 50 meter men vågar inget säga och min envishet slår till som vanligt. Vi går och går och sen när jag väl är hemma har foglossningen hälsat på igen och min kropp värker och jag blir så himla trött.
Har ju inte börjat träna än heller och längtar tills jag kan komma igång med det. Tänkte mig att Zumba skulle passa mig utmärkt.
Känner ju på scenen också att jag inte orkar som förr. Men huvudsaken är väl att jag sjunger och spelar som vanligt,sen får man ta "jumpa" passen när orken är tillbaka. Om den kommer tillbaka!

Nu har jag haft det bra i över två timmar och Jamie sover fortfarande.  Helt otroligt och vad härligt det har varit i solen. Det var länge sen. Det börjar röra sig i vagnen och det vankas nog tutte igen! Det ska verkligen Jamie belönas med nu.
Plikten kallar och jag ska ta upp min älskade lilla kille och pussa massor på honom. Han är värd det lille mannen. Jag har ju alltid sagt sen han kom till världen att han är värsta stålmannen. Det kommer du alltid att vara gubben! Bra jobbat idag JP. Love U

5 kommentarer:

  1. Erica! Det är väl inte konstigt att du är trött, bara att bli mamma och sedan kolik på det. Tycker du är så tapper! Jag kände också av foglossning långt efter jag fått barn och kan faktiskt känna sådan värk ibland nu med 4,5 år senare! Tänk hur besvärligt du hade det innan, det går ju inte över på ett litet kick även om man vill. Sköt om dig!
    Kramar från en trogen läsare av din blogg. Ulrica i skara

    SvaraRadera
  2. Om du är orolig över tröttheten så be dom ta ett sköldkörtelprov, en del behöver ju medicinera lite för den efter en sån hormonomställning som en graviditet och amning innebär, sen blir man trött av själva amningen också. Vad bestäffar "gamla morsor" så är det bara en fördom, jag var själv 41 och en BB-kompis till mig 46. Jag tror vi har andra fördelar, vi kanske är lugnare och har en annan livssäkerhet man kanske inte har om man är 23. Tänk inte på åldern det är det så många andra som kommer att göra åt dig ;)
    Lycka till och jag ser fram mot att se bilder på husbilen inbiten campare som jag är :D

    SvaraRadera
  3. Hej Neta,

    Du kan se några bilder på husbilen genom att använda följande länk:

    http://www.nordendack.se/172/page/Nordendack_presenterar.html

    Erica har tagit massor av bilder av husbilen och de kommer säkert snart upp på bloggen.

    Kram till dig och stålmannen Erica!

    SvaraRadera
  4. Hej Erica!
    Och grattis på födelsedagen!
    Har kollat in husbilen! Oj!!
    Så snygger!! :))

    Ha en bra dag!
    Kram anna

    SvaraRadera
  5. Jeanette har rätt! Jag har fotat o filmat bussen. Men eftersom jag har problem med min dator har jag tyvärr inte kunnat lägga ut dessa än. Men lovar att så fort jag löser detta så lägger jag in bilen! Kramiz till alla så länge....

    SvaraRadera