måndag 29 augusti 2011

En Ängel!

Jamie är en Ängel av dess like....
Jag kan inte sluta titta på hans söta jag och hans tindrande ögon.
Kärleken är enorm och jag är så lycklig i hans närvaro.
Jag får ibland så dåligt samvete när han måste med mig och jobba. Som vi har farit hela förra veckan och denna blir likadan.
I måndags och tisdags var vi till Henrik Sethsson i Mariestad och lade sång till nya plattan. På onsdagen åkte vi till Skövde och sände radio programmet "Ericas Dansparty". Torsdagskvällen tillbringade vi i Mariestad för att fortsätta med albumet i studion. Ja, sen var det turné för hela slanten i helgen. Det var jätte trevligt att spela i mysiga rotundan i Bergvik och sen naturligtvis blev det riktigt kul i Täffteå också. Nu fick Jamie träffa Signar och se hur det var uppe i Umeå. Där spelade vi in Radio och fick skoja med Olof som var radiotekniker och ljudingenjör.
Det var superkul att det var just Olof, eftersom vi spelat ihop i Söderhamns Blåset och Kåren när jag jobbade där som musiklärare på Kulturskolan.
Kom hem i går eftermiddag och laddade lite inför denna veckas flackande.....

I dag började vi förmiddagen med att träffa härliga och efterlängtade barnmorskan Anna-Clara på BVC.
Det var dax för fem månaders vaccinationen och kontroll.
Jamie är ju så go´ så det räcker långt och länge. Först vägde vi honom och kollade längden. Han har blivit en stor kille nu.
8415g och 67,5 cm lång. Det ni! Det är pappas och mammas kille det :) Sen gjorde vi oss klara för sprutorna. En i varje ben, plåster och sen tröstade jag när han blev ledsen. Tog upp honom i famnen och då direkt byttes gråten ut till ett stort leende. Jag säger ju att han är helt otrolig vår kille. En ängel som alltid "bjussar" på ett litet skratt trots att det nyss var otäckt och gjorde ont.
Jag älskar honom så otroligt mycket och ibland undrar jag inte om jag nästan älskar sönder honom. Så mycket ÄLSKAR jag Jamie. Men samtidigt tror jag knappast att det går att få för mycket kärlek. Annars måste jag dra ner på att visa min värme till honom så han inte går sönder!!!!
När vi kom hem ringde vi till mamma/mormor som laddar inför cellgiftsbehandlingen som börjar i morgon igen. Hon mådde ändå rätt ok efter att ha haft ont i magen hela förra veckan. Men det släppte igår och det var ju bra eftersom hon ska orka med i morgon. Nu håller vi tummarna för henne allt vi kan här hemma så det tar ordentligt och dödar all cancer som hon har. Nu ska skiten bort en gång för alla. Det har jag bestämt och så måste det bli. 
Men hon var vid gott mod och det kändes bra.

Stellan och Caroline var förbi och bytte bil med mig. Dom tog Saaben för att hjälpa mig att laga framljusen som behagade att lägga av båda två. Linus jobbar hårt och kommer inte hem förrän sent i kväll och då är Stellan så snäll att han tar tag i Saaben fast han har säkert 1000 saker hemma själv att ordna. Men sådan är han. Världens snällaste och ordentligaste människa.
Tack Stellan, jag är skyldig dig en massa tjänster.
I eftermiddag hämtar jag Caroline och kanske Alexandra också följer med till studion i Mariestad. Alexander är en hel mysig tjej som är "döpolare" alltså bästa vän med Caroline som ni vet är Stellans dotter. Hon har varit barn piga åt Jamie hela veckan när jag jobbat i studion.
Vad skulle jag göra utan alla dessa fina människor runt omkring mig!

Så nu ska jag plugga in de två sista låtarna som ska spelas in till nya Drifters albumet, som kommer att släppas den 26 oktober. Det ska bli så kul med nya skivan. Hoppas att ni gillar den. Jag älskar att jobba i studio och skulle kunna spela in varje dag livet ut om man fick.....
I morgon är det åter träff med föräldrar gruppen, onsdag åker vi till Sveriges Radio i Skövde igen och spelar in Ericas Dansparty med världens bästa Fredrik Johansson som är tekniker. Han har sådan tålamod mid mig så han är värld världens största tårta eller något annat gott. Sen på torsdag åker vi ut på turné igen.
Det värsta är att det är absolut sista gången vi rullar efter vägarna i "VRÅLÅKET"! Hjälp!
Det är nu det sker....... den hemska skilsmässan som jag bävat för sedan första dagen vi åkte i husbilen.
NordenDäck har ju varit otroliga som sponsrat oss hela sommarturnén med husbilen. Men nu är det slut på det. Det har varit otroligt härligt och praktiskt mycket bra att åka i denna buss land och rike.
Jamie har haft det bra och vi kommer aldrig att glömma den här sommaren tillsammans med NordenDäck´s fina husbil, Drifters, publiken och alla arrangörer och deras ställen vi spelat hos.
Det har varit den finaste och skojigaste sommaren i hela mitt LIV. 
Så nu letar vi febrilt på Blocket efter en liten husbil som vi kan ha i fortsättningen. Till en början får vi åka med i Drifters bussen så klart, och killarna säger att det är inga problem att åka med sen heller. Men för deras och Jamies skull så tror jag bästa lösningen är att köpa en husbil att åka i ett tag till. Jamie sover ju hela natten i och för sig men nu kommer det snart tänder och han kanske blir "gnällig" och får ont.
Du vet, då blir mamma nervös och tycker att vi är besvärliga om jag inte kan trösta och få honom lugn. Det blir nog inte så lugnt för killarna att resa så. Men det kommer att lösa sig det vet jag.
Bara Jamie mår bra så är jag nöjd!
Han är ju hela tiden så fin mot oss, en makalös liten rolig kille som är den där ängeln som himlen måste sakna! 
Jamie får vara med i studion. Här med vår producent Henrik Sethsson.

Alexandra är med och hjälper till med Jamie!

Caroline och Jamie myser tillsammans.....

Så här fin var jag när jag följde med mamma till Sveriges Radio i Skövde!

Nu ska vi lämna tillbaka vår kära husbil vi fått låna över sommaren. Vi kommer att sakna vårt rullande hem!!!!

måndag 15 augusti 2011

Tiden är ju Jamie!

Det är ett sju jäkla oväder ute och det spö regnar. Alla djuren är inne och vi slåss om en varsin del av soffan. Linus jobbar och jag tar igen mig efter en lång lekstund med Jamie och gå stolen. Han har fått upp turbo fart och jag hinner nästan inte med :)
Nu får vi skaffa skydd till trappan och flygeln eftersom han kommer precis i höjd att slå i huvudet. Det skulle jag inte klara av. Att han rullar iväg och slår sig innan jag kommer fram. Hemska tanke!
Regnet bara öser ner och det blir till att orka vara inne hela dagen.
Just nu sover Jamie en liten stund och då passar jag på att skriva några rader.
Måste hinna plugga låtarna till Drifters nya album också. Ska bli så spännande att få kliva in i studion igen. Låtvalen känns jätte bra och vi har många fina och roliga original och cover låtar igen.
Ja, det är mycket hela tiden.
Men det är ju det som är kul. Lite svårare att hinna med allt nu när man har barn. Allt tar längre tid, och tid finns inte längre som förut. Men någonstans på vägen får man ihop det ändå på något vis. Fråga mig inte hur, för jag vet inte själv!
Det är inte lika väl städat i huset som förr, där märks det att det är mindre med tid.
Man träffar inte sina vänner lika ofta, där märks det att det är mindre med tid.
Man är inte lika "piffad" som vanligt, där märks det att det är mindre med tid.
Man hänger inte med nyheterna som förr, där märks det att det är mindre med tid.
Inte heller hänger man med i tv serien jag brukar följa............
Men vad gör det? Det är ju inte mindre med tid, för det är fortfarande 24 timmar om dygnet. Men man måste ju prioritera sitt barn.
Barn tar massor med tid. Mer än jag kunnat ana.
Ja, visst förstod jag att det är 24 timmars pass att sköta ett barn, men ändå så blev jag paff när jag märkte att man knappt hinner gå på toaletten själv.
Så det krävs planering, trots att den jämt spricker!!!! Hiiihihi.....
Men tiden är ju Jamie. Han är ju till och med vår framtid!
Jag får plugga låtarna på kvällarna och sen lägga texterna under kudden, för det sägs att man lär sig fortare då. Sova på texterna....
Det är ju rätt bra i och för sig, för då finns dom nära till hands att plocka fram och öva lite när jag ammar mellan sov timmarna! Man får hitta på lite olika "trix" för att vinna några minuter.
Men det är värt allt. Värt varenda liten hundra dels sekund, värt varje litet öre. Det är det som är så häftigt. Man får en helt ny vardag, ett nytt liv samma sekund som barnet föds. Underbart! Jag älskar mitt nya liv med Linus, Jamie och Drifters så klart.
Tjo Ho..... :)



Goa Grabbar!

Det är makalöst vilken fin familj jag har här hemma. Att jag får vara tillsammans med dessa goa grabbar. Linus och Jamie betyder allt och mer därtill för mig. Det är lyx i min tillvaro att få leva och uppleva livets underbara dagar just med er.
Jamie som har en sådan härlig personlighet som jag hoppas att han får behålla och utveckla genom åren. Du ger alltid ett leende eller ett gott skratt trots att du kanske är ledsen eller trött. Du ser till att visa din fina sida även om du har ont i magen. Ja, du är för härlig.
Tänk så många oförglömliga stunder du gav våra respektive föräldrar, din farmor, farfar, mormor och morfar när dom var här förra veckan. Underbart för alla, men så himla speciellt för min mor som är sjuk.
Du ger alla så mycket glädje och det smittar av sig. Det är ju precis så livet ska vara.
Att ge och ta av varandras fina sidor. Använda varandras energi för att orka med sitt eget.
Tänk att du Jamie, som är så liten kan sprida så mycket gott runt omkring dig redan. Det är väl det som är meningen så klart. Det är liksom inbyggt från början när fröet gror och växer, så medlar det glädje och ljus i vardagen.
Jag vill av hela mitt hjärta att du ska få ett fint liv, en fin framtid. Där du får må bra och framför allt ha roligt. Jag skyddar dig så gott jag kan och ska se till att göra allt jag förmår för dig.
Vad tiden har gått fort! 
Du är ju redan 4 månader och springer runt i gå stolen, så mamma inte hinner med.
Kan inte låta bli att skratta när jag skriver. Det måste se roligt ut när jag skenar efter med kameran i högsta hugg och filmar och tar kort stup i ett.
Ska liksom dokumentera allt. Speciellt första gången du gör något nytt, som tex gungar, sitter i stol, badar .....!!!!
Jag är där med kameran hela tiden. Men jag får för mig att du tackar mig för det den dag när du själv är stor och skaffat familj. Då kan du visa dina barn hur du var som liten.
Igår filmade jag när du åt banan gröt för första gången. Det gillade du skarpt. Såg så mumsigt ut.
När vi nu börjat ge dig smak portioner och får se dina söta miner och grimaser så skrattar vi och du smackar vidare!
Vilken krydda det är i tillvaron att få uppleva det tillsammans alla tre. Du, jag och pappa!
Allt som är nytt för dig gör vi alltid tillsammans när det är dax. Jag tycker det är viktigt att hela familjen får vara delaktig vid sådana tillfällen. I alla fall viktigt för mig att Linus får vara med, så inte jag gör allt med dig när han jobbar. Nej, det skulle aldrig falla mig in.
Jamie, du är vårt underverk, vårt mirakel och du är absolut det finaste som finns.
Jag älskar att få lära känna dig och jag är så stolt över att få vara din mor. Å´jag är lika stolt över att få vara Linus livskamrat. Att vi, med all vår kärlek till varandra skapade dig.
Tänk att du är en liten del av mig och en liten del av pappa, som blandas samman och det blir DU.
Just nu så är du en direkt kopia av pappa förutom den söta lilla gropen i hakan. Den kommer från mig..hihi :)
Men sen får man ju tänka att du är endel av oss båda på insidan. Eller hur?
Det är så fantastiskt häftigt att se hur du förändras och växer för varje dag. Till en liten människa som lär sig något nytt hela tiden.
Du ger oss så mycket kärlek Jamie, och jag hoppas du känner och förstår hur högt vi älskar dig. 
Love U


fredag 12 augusti 2011

Besök på gården!

Fullt hus blev tomt hus!
Semestern var behövlig och vi har ju en hel helg och några dagar kvar. 
Det är bara det att nu känns det så tomt igen. Både mor och far och Linus föräldrar har åkt hem. Här har  det var full pådrag kan man säga. Det har målats igen på huset. Nu är det näst intill klart förutom en enda vägg..... Tjo Ho= glädje skutt! 
Alla har jobbat som galningar utom jag själv som bara tagit hand om Jamie i stort sätt. Det är "skämmigt" att behöva se hur hårt de andra sliter och jag umgås och sköter om vår guldklimp. Det är i och för sig ganska jobbigt för kroppen det med , men jag njuter ju av varje sekund. 
Ja, det har målats, stor rensats i ladugården, snickrats, körts skräp till tippen och klippts gräs. PHU.....!
Men vi har avnjutit goa grill middagar och fått umgås med mys. Vi ses ju inte så ofta eftersom vi bor så långt ifrån våra respektive familjer. Snacka om att ni har varit snälla mot oss som orkat komma hit och bara få slita. Jag kan inte i ord tacka tillräckligt för era insatser. NI ÄR GUDOMLIGA!
Jamie blev bortskämd som vanligt med presenter. 
Jätte bra, var stolen som mormor och morfar kom med. Nu sitter Lilleman i den när vi äter och håller show med leksaker eller provar en god provportion av päron purre´. Gud så roligt vi har det när han smakar och ger oss små grimaser som jag aldrig kommer att glömma. Minnen som alltid kommer att finnas kvar. För varje dag sitter han en liten stund längre i stolen och har tålamod att leka med sina leksaker som aldrig förr. Det här underlättar ju nu när jag blir ensam hemma igen om dagarna, då Linus är på jobbet. Vi kan sitta och små prata, leka och äta vid bordet. KUL!
Jamie har lagt till med massor av nya ljud och även visar upp lite humör emellanåt. Det här är en kille som kräver uppmärksamhet hela tiden förutom när han sover. Det blir intensivt och min rygg och axlar tar hårt på det. MEN, det är ju så underbart att leka, mysa, kramas , småprata och hela tiden bära och vara nära. JAG ÄLSKAR att vara nära. Känna hans baby doft och jag kan aldrig sluta att små pussa på hans mjuka huvud och dra in hans lukt långt i näsan. Pussa hans mjuka äppelkinder med små smilgropar. 
Jamie har upptäckt sina fötter och är vigare än någonsin. Vad helylle det är när han ligger i sin spjälsäng och jollrar, sträcker upp fötterna i luften och greppar tag i tårna med hans små söta händer. Vilken syn... :) Jag älskar varje litet ögonblick.
Vädret har vare helt fantastiskt vissa dagar och helt otroligt tråkigt och regnigt andra dagar. Svensk sommar helt enkelt. Men vi har hållit oss sysselsatta hela tiden.
Härligt att få rå om alla. 
Speciellt mamma så klart. 
Jag är så rädd och tänker så tokigt och mörkt. Men vet ju samtidigt att hon är en kämpe ut i finger spetsarna.
Men det är ju inte den lättaste ronden hon ska gå. Hon har gjort det förut och måste göra det igen. Kom att tänka på en visdoms vers som jag vill att mamma ska läsa.

                Du får styrka, mod och självförtroende
                varje gång du verkligen stannar upp                 
                för att se rädslan i ansiktet.
                Du kan säga till dig själv:
               "Jag överlevde den här hemskheten.
                Jag kan klara det som kommer härnäst"...
               Du måste göra det du tror att du inte kan. 
                                                                     Eleanor Roosevelt 1884-1962

Nu har dom åkt härifrån torpet och det blev genast så där tomt och tyst som det alltid känns när alla far iväg. Denna gång var det svårt att ta farväl även om jag vet att vi ses igen!
Min kropp skrek bara NEJ, DU FÅR INTE ÅKA. NI FÅR INTE ÅKA!!!!!
Tårarna rann ner för mina kinder och hjärtat krampade. Tur att Lille man låg och sov så jag fick ut min sorg direkt. Jag har gått omkring och bitit mig i läppen och hållit tillbaka tårarna och min oro hela veckan. Men nu gick det inte längre. Linus gav mig närhet och tröst här ute på gårdsplanen när jag såg efter bilen då dom körde iväg. Kroppen skakade av rädsla och av tankarna på hur mamma mår. 
Jamie ger och oss glädje hela dagar!

Men mamma sa till mig att denna gång känner hon sig starkare och hon ger inte upp. Jag skulle tänka på en dag i taget och inte på hur mörkt det är. Så jag lovar mig själv att tänka på Anne Franks fina ord:
                                                   Jag tänker inte på allt elände
                                       Utan på allt det sköna som ännu finns kvar.

Vi måste hjälpas åt att vara positiva och starka. Jag ska göra mitt allt för dig. 
Med kärlek Erica
  

måndag 8 augusti 2011

Gungeli Gung!

När jag fyllde år i slutet på Juni fick jag en häng gunga av mor och far.
Vi monterade upp den nu och det blev populärt att sitta och "små fisa" i den när vädret tillåter.
Mysigt värre att få en stund att gunga tillsammans med Jamie, som verkar gilla det skarpt.
Första gången skrattade han gott tillsammans med pappa.
Jag brukar lägga honom mage mot mage och gunga försiktigt. Då får man den där underbara blicken och vi pussas och gosa massor.
Gungan kommer att bli väl använd och nu har mormor och morfar tagit med en egen gunga till Jamie.
Vi får se om den blir lika rolig att sitta i..... :)
Här kommer en liten film på första gungningen.
Kramiz

fredag 5 augusti 2011

Mycket tankar i skogen!

Skogen är full av överraskningar.
Det är så himla fridfullt att gå med familjen i skogen för en stund. Filosofera, småprata, hålla handen, känna alla skogens dofter och höra fågelkvitter. Det är ljuvligt och jag njuter trots att ryggen värker. Det gör inget alls. 
Vi plockar lite småtting kantareller och lite smultron.













Mest för sakens skull och att det är mysigt, men det blev väldigt gott med kantarell smörgås senare på kvällen. 

Ute i skogen så rensar man hårdisken lite på damm kan man säga. Tankarna får en helomvändning och man blir som mer vaken. Underbar känsla. 
Ibland pratar vi i mun på varandra och i nästa sekund så är vi knäpp tysta. Man behöver inte prata hela tiden, utan man njuter av varandra och laddar tillsammans för att få mer energi till hemmet. Det är hemmet som är viktigt att man trivs i, precis som sitt förhållande och sitt liv och situation. Jag älskar mitt. 
Mitt allt, familjen och livet är fantastiskt.
Men man kan som inte låta bli att tänka och fundera och finnas till när någon annan mår dåligt eller är ledsen och trött. Det är därför man finns till som vänner för varandra. Eller bara vara medmänniska! Det är minst lika viktigt att vara där, när någon behöver det som mest. Att kanske bara skänka en tanke eller i dagens tekniska värld, skicka ett gulligt sms för att visa att man bryr sig. Använda datorn för att sända mail som piggar upp eller bara lyfta luren och små prata för en stund. Eller ännu bättre åka förbi , knacka på dörren och ge en varm kram. 
Sådant får vi människor aldrig sluta med. Vad som än händer måste vi finnas där för varandra. 
Blir så rädd när jag tänker på allt elände ute i världen. Torkan i Afrika, terrordåd i Oslo, människor som blir sjuka eller mister någon nära. Fattigdom, bråk och elände, orättvisor ja allt ont! 
Nej, vi måste försöka tänka mer på varandra, på andra, och visa respekt, kärlek och vänskap. Då får vi mindre orättvisor på jorden. 
Vi får ju bara ett liv, ett kort liv i var. Ta till vara på den tiden och njut, gör något bra. Inte bara för oss själva utan även för varandra och för andra. 
Man kan kanske inte göra så mycket men bara att skänka en liten peng till någon behövande fond eller barn gala är till stor hjälp. 
Du mår bra för att du gjorde något fint och någon där ute i vida världen fick mat för dagen, eller kläder till den nakna kroppen, eller ännu bättre fick medicin för sin åkomma. Vi kan om vi vill få till den här planeten vi bor på till något vackert även för mänskligheten inte bara för naturen. 
För jordens alla länder är ju så vackra i sig. Varför förstöra det, för varandra och för andra? 
Kan vi inte bestämma här och nu att vi ALLA hjälper till. 
Vi ska inte behöva ha tysta minuter hit och dit. Det är ju skamligt att en enda liten ledsen och sorglig person kan förstöra och skapa så mycket elände och sorg för många andra på en sekund. Samtidigt så är det så himla ledsamt att den personen inte fått hjälp innan olyckan är planerad. 
Vi måste börja tänka efter före!
Hjälp varandra här och nu. 
Jag har börjat förstå nu när jag fått Jamie och Linus i mitt liv, att själva livet är så skört. Gör något idag för i morgon kan det vara försent.  
Finns där för din medmänniska och vän inte bara idag utan för evigt. Tänk på att livet är för kort för att vara ovän med någon. Bli sams och ha det trevligt istället. 
Jag ska hjälpa till så mycket jag orkar och kan. Gör det du med. 
Jag gör det för min familj, min älskade Linus och mitt underbara barn. Men självklart ger jag inte bara för oss utan finns även till för mina vänner och för de med människor jag kan hjälpa till. Jag tror att man enkelt kan hjälpa med sin kärlek och givmildhet. Det kanske räcker långt? Vad vet jag?
Jag bara fick tankarna i skogen när jag fick "mys tid" med familjen. Jag nästan skäms för att jag har det så bra. Men jag känner också att jag gör något för andra när det finns tillfälle. 
Jag vill hjälpa så gott det går. 
Kramiz

Precis när jag skulle trycka på tangenten för att publicera mina tankar i detta inlägg ringer telefonen.
Jag kände på mig att det var mamma och svarar direkt. Hon har varit hos sin läkare. Hjärtat bultar hårt av nervositet och jag väntar på att höra att allt är bra.
Mamma har kämpat så länge mot sin sjukdom och varit så envis och stark och är en förebild att vara stolt över. MÄKTA STOLT är jag minsann. Nu ska hon kliva in i ringen igen för en ny match. Jag vågar skriva det jag skriker rätt ut...... JÄVLA CANCER!
Varför ska det vara så himla svårt att besegra denna skit sjukdom. Så onödigt och orättvist. Mammas diagnos var inte så bra nu igen. Jag blir ju så ledsen. Då blir det cell gifter och starka mediciner som aldrig förr. Jag är så arg och svär så jag snart  måste gå och tvätta munnen med tvål för att bli ren från lortiga ord.
VARFÖR?
Det är så många människor i min närhet som får gå match mot den jäkla odågan Cancer.


Jamie är en glädjekälla att få kärlek ifrån.

Förbaskat också! 
Min älskade underbara mor! Lova nu att kämpa och plocka fram envisheten som vi är så kända för att ha. Jag kämpar och familjen stöttar för dig. Vi klarar det här tillsammans. VI har ju lilla Jamie som morot eller hur?
Jag sträcker ut min hand till dig och börjar här och nu med att hjälpa. Precis det som jag skrev om. Precis det som mina tankar tänkte.
Det ska bli så skönt att få krama om dig idag när du kommer för att hälsa på i torpet.
Glöm inte att alla ni är viktiga här och nu. Att alla ni är värdefulla. Vi hjälps åt i varandras svåra stunder.
Kom ihåg att kärlek är lösenordet för mycket här i livet. 
                         TRO, HOPP OCH KÄRLEK.



tisdag 2 augusti 2011

Underbar sommar turné!

Vilken vacker sommarhimmel en natt efter vägen...........




Jamie myser med "Turbo"
Nu har jag och familjen varit ute med Drifters på turné i två månader. Tänk att det gått så bra allting, med Jamie, husbilen, sången, orken och att få göra come back så snabbt. Det har varit helt fantastiskt att få uppleva detta och sommarens spelningar tillsammans med familjen. Nu är vi hemma på semester i två veckor. När vi är tillbaka på turné så är det sommarfinal spelningarna. Sen kan man säga att höst programmet slår igång.
Nu ska vi ladda och njuta av hemmet för att orka ut på vägarna igen. Jag ruskar på mitt huvud och ler med förvåning för mig själv över hur bra sommarens danser har varit. Jag är så lyckligt lottad jag, som får jobba i världens bästa band Drifters och leva med världens bästa familj.
Vilka underbara kvällar vi upplevt på ute dansbanorna, vilka underbara dansare och människor vi mött, vilka underbara arrangörer som driver sina ställen med omsorg och kärlek, ja dom flesta i alla fall!!! Vilka underbara stunder tillsammans med dem man älskar som mest jag haft, och vilka underbara musiker som jag får sjunga med trots att jag är nybliven mamma.
Jamie har hunnit resa runt hela Sveriges avlånga land och även hälsat på i Norge när vi spelade i Sel. Det innan han ens är fyra månader! Nu är det hög tid att inhandla Jamies karta som vi ska sätta nålar i på det ställen som han besökt.
Bussen är så himla fin. Här utanför parken i Åmotfors.
När vi spelade uppe i Jämtland och stannade till för ett matstopp, så träffade jag Robert med sin son.
Robert Falk och jag jobbade tillsammans i Stockholm på Cirkus i musikalen "I Hetaste Laget". Sedan även som Showartister på Wallmans Salonger i Stockholm. Där jobbade hans fru Lena Ljung Falk oxå. Det var riktigt kul att få prata en stund. Synd att inte Lena var med. Men det kanske blir fler gånger. 

Den här bilden är tagen i Norge, när vi var på väg från Sel till Värmland.

Här ligger Jamie och sover så skönt i sin vagn. Skugga hittade vi mellan Drifters bussarna! Vi var parkerade  Dansfesten i Härnösand

Mamma och Jamie poserar framför NordenDäcks husbil som vi åker i på sommarturnén. Kolla in solbrillorna........

Jamie hälsar på Abbe som är arrangör på Forsmonöjet. Abbe gav Jamie en jätte rolig present som även var från hela publiken. En ratt med växelspak, tut och massor av roliga ljud. Väl använd redan....

VI träffade Thomas Deutgen när vi var på Lyktan och spelade. 

Här sover Far och Son så gott "uppe på loftet" i husbilen.
Detta är bara ett axplock av bilder från juni och juli månad. Men måste klart erkänna att vi varit otroligt lata på att knäppa lite minnen till Jamie On Tour!
Tanken var ju att vi skulle ta massor av kort på ALLA ställen Jamie varit med till, och klistra in i hans Baby bok eller första bok som man säger! 
Därför efterlyser jag här och nu bilder som kanske ni har tagit där ni träffade Jamie. Har skapat en mail adress åt Jamie så ni kan sända honom små minnen om ni har lust. Det vore jätte kul. Hoppas ni ställer upp........
Kramiz :)

jamie1@LIVE.SE
Kom ihåg att skriva en liten rad om vem bilden kommer ifrån och vart den är tagen!



Tim och Jamie Rockar Fett.......